Förskolan ringde precis. Dom ser fortfarande inte så allvarligt på det som vi gör men jag la upp det precis som vi ser på det som skett. Jag frågade även om dom kontaktat föräldrarna om ifall pojken bitit eller slagit A och det hade dom ju gjort och insåg väl själv att det egentligen inte är någon skillnad.

Jag talade om att varken dom eller vi kan göra något åt roten till problemet eftersom detta beteende kommer från någonstans utanför förskolans väggar och kommer man inte åt det problemet, om inte föräldrarna uppmärksammas på att det är något som stör deras pojkes beteende så kan aldrig problemet upphöra och då kommer inte A att gå tillbaka till förskolan. Det tyckte dom ju givetvis var synd men jag förklarade att vi kan inte fortsätta utsätta henne för detta. Sånt här kan sätta djupa spår och vi som föräldrar måste ta detta på allvar, A var ju uppenbarligen ledsen och arg igår. Hur kan dom bara normalisera nått sånt här. Det är obegripligt. Jag tror faktiskt att dom kommer tala med föräldrarna för jag gjorde det klart för dom att annars går vi vidare till högre instanser med detta, jag tror inte dom vill det. Håller tummarna nu för att dom fattar att dom måste agera.

Känner mig så trött, sliten och maktlös samt natruligtvis arg. Förkylningen har heller inte gett med sig och jag har börjat hosta.. Men så slängde dottern sig om halsen på mig och allt känns redan bättre.. *lycka*.

Efter att A igår berättade för oss att den pojken som tidigare tafsat på henne igår pussat henne på boppen så stannar A hemma minst idag. P ringde till förskolan och talade med samma fröken som jag igår och hon tyckte A skulle komma eftersom dom skulle ta upp det på förskolan idag !! Men det ska hon icke. P betonade igen att vi vill att dom talar med pojkens föräldrar men det hade dom inte tänkt att göra, men efter P samtal så skulle dom prata om det idag, personalen emellan så får vi se vad dom säger när vi ringer i eftermiddag och hur och om vi då kommer gå vidare med detta.

Vidare sade fröken att hon hade sett mycket värre saker genom sina år som förskolefröken och då frågade P vart den gränsen går och då var detta ett gränsfall !!! ETT GRÄNSFALL !! Nej minsann, min dotter är inget gränsfall, hon är min största prioritet och INGEN FÅR TAFSA PÅ MIN DOTTER !!!

Jag blir så arg och frustrerad och känner mig illa bemött av förskolan, att dom inte tar det på allvar, att dom bagatelliserar det. Dom säger att dom tar upp det på förskolan med barnen men det räcker ju inte. Man måste angripa problemet där det kommer ifrån och det är ju inte på förskolan pojken lär sig detta beteende. Därför kräver vi att föräldrarna får veta så att dom kan hitta källan så att alla kan hjälpas åt så detta får ett slut. Kräver vi för mycket. NEJ, det gör vi inte, jag tycker vi har all rätt att kräva detta !!!

Forstsättning följer...

Nu har det hänt igen och jag är så upprörd. När A kom hem från förskolan sa hon att hon inte vill gå imorgon, hon ville vara hemma och se film med mig. Jag tog det inte så mycket på allvar utan tycker att hon ska gå till förskolan, det är viktigt. Dom har femårs-klubb varje förmiddag med undervisning inför förskoleklassen och det är ju viktigt att hon följer med. I alla fall, hon tjatade om att hon ville vara hemma och jag sa varken att hon fick eller inte fick, tänkte att vi får se.

Sen när P kom hem så berättade A för oss att pojken dragit ner hennes tröja och pussat henne på boppen. Hon visade precis hur det hade gått till och visade att hon var arg över det. Jag ringde omedelbart till förskolan och berättade vad som hänt. Förklarade att vi vill att dom ska berätta det för pojkens föräldrar så att dom känner till hans beteende och kan prata om rätt och fel hemma. Svaret blev att det var bäst att dom på förskolan pratade med honom..... eftersom hans föräldrar är döva !! Så om man är döv så har man inte rätt till att veta hur ens barn beter sig på dagis, eller har man när man har döva föräldrar fritt fram att göra vad man vill, eller vad betyder det för P och jag förstår inte hur man resonerar när man säger så. Det är inte så att vi vill att dom ska straffa eller skälla på sitt barn, för det är bara ett barn, men det vore ju vettigt om dom i hemmamiljö pratar med honom om rätt och fel och att dom faktiskt är medvetna om det. Skulle det vara mitt barn skulle jag vilja veta. Resonerar jag fel ??

Jag är helt slut både psykiskt och fysiskt men ett som är säkert är att det blir filmtajm för oss imorgon och ett nytt samtal med dagis. Vi varken kan eller tänker acceptera detta. Rätt eller fel ?!? Kommentera gärna !! Alla råd är välkomna.

Tack min efternamne, du vet vem du är, för att du hade tid med mina frågor idag.

Jaha, då har jag varit på läkarbesök hos min nya läkare. Bra.. ?!?! Tjaa, jag fick inget grepp om henne så jag ska ge henne en chans men under tiden ska jag forsätta kämpa för att få den läkaren jag hade när jag fick diagnosen om magkatarren. Han har mycket bra rykte om sig, men är såklart full-listad. Efter läkarebesöket fick jag ta prover men fick inget svar på dom så jag antar att dom var bra ?!? Annars lär hon väl ringa om dom.

Sen var det dags för möte med läkaren samt FK och AF och det ser ut som att jag ska ut i arbetsträning igen. FK och AF ber så mycket om ursäkt för att uppföljningen misslyckades och ska försöka hitta en bra arbetsträningsplats. Nästa möte är med AF den 22/10 så fortsättning följer.

Då var det dags. Idag ska jag till Vårdcentralen och till min nya familjeläkare där jag har tid kl 10:00. Sedan har jag tillsammans med AF och FK möte hos samma läkare kl 11:00. Har lite ont i magen som kanske inte är konstigt. Vet ju inte hur hon är och om kemin stämmer. Vi får se. AF och FK är jag inte oroliga för längre, det blir som det blir och vad som än blir kommer jag göra det bästa av det.. det är allt jag kan göra och ingen kan begära mer av mig. Känner  mig stark idag och nu ska jag ge mig av...

Nytt om kattungarna är att jag har ringt/mailat alla tänkbara katthem, men alla har fullt eller har inte möjlighet att ta så små kattungar. Hon på kommunen var sjuk torsdag och fredag så henne ska jag ringa igen på måndag. Så igår la jag ut en annons och fyra har svarat varav tre verkar jätteseriösa.. *hoppas*. Den ena tjejen skulle ringa tillbaka om en stund, den andra tjejen skulle jag ringa upp för hon bor uppåt landet men eventuellt kan en väninna köra upp dom till Ullared på måndag.. Åhhh som jag hoppas att det löser sig.

Vi är jätteförkylda hela familjen. P är visserligen på väg att tillfriskna, A hostar och jag är förkyld i hela skallen och har huvudvärk.

Jag har förresten haft jättestrul med kommentarer för först fick jag inga som några vänner sa att dom skickade.. Nu har det kommit igång igen så välkomna att skiva igen.... Själv ska jag slöa lite mer framför Tv:n !!

Idag vaknade A och jag tidigt. Redan kl 6 väckte hon mig och undrade var katterna var men jag fick henne att ligga kvar, vi småslumrade lite till och från ett tag men A kunde inte somna om. Halv åtta gick vi upp och fixade iordning mat till fyra hungriga kattungar. Först blev om kissade och sen fick A hjälpa mig att mata dom. Det är lite klurigt att få dom att ta flaskan men sen går det bra. En av dom äter bara ur spruta och kan inte ta flaskan. Sprutan är lättare att få dom att ta men jag föredrar flaskan eftersom jag det är snällare mot armarna och värken. A var jätteduktig och så stolt över sin prestation. Det är skönt att få lite avlastning.

Hoppas nu bara att det inte börjar klia allt för mycket mer på A innan jag hittar någon som kan ta antingen två eller alla. Jag har smort henne två gånger redan men kan inte hindra henne från att hålla i dom, det vore elakt, hon älskar ju dom. Hon sa idag att hon vill behålla en men det går ju inte. Hon kommer säkert bli jätteledsen men det finns ingen annan utväg.

A är förresten på fest på förskolan så givetvis ville hon ha klänning på sig idag.. Gullunge !! Förskolan firar 23 år och det skulle vara en massa skoj. Vi får se vad hon har att berätta när hon kommer hem.

Ja, vi har ju då blivit med kattungar som är ca 3 v gamla. Dom äter fint och är så gosiga. Dom spinner när dom matas och när dom bli kissade. Ja, vi får kissa dom.. *s*. Det är lite kul och mysigt och A tycker det är så härligt. Hon ville ha med dom till förskolan idag och jag var tvungen att försäkra henne om att dom skulle vara kvar när hon kom hem. Eventuellt ska en väninna ta hand om två eller alla fyra, hon ska bara prata med mannen i huset först, så får vi se. Vi har döpt dom som hastigast och namnen blev Bodil, Berit, Bengt och Bertil.. men vi tar gärna emot förslag.. *s*.. Dock inte på M, S eller Z för vi har haft kullar med den begynnelsebokstaven redan.

Ja, som sagt lilla A är ju jätteglad över kattungarna och igår kväll när hon skulle sova tog hon med en in till sig, och när vi skulle gå in och kolla hur det gick så möttes vi av detta...

... visst är dom gulliga som somnat så sött ihop !! Lillmissen fick inte sova där hela natten utan fick sova hos sina syskon. Och det var tur det för imorse började A klia sig. Typsiskt, annars hade vi gärna behållt dom tills dom var stora nog att flytta till nya familjer och vi hade garanterat behållt en eller två själv !!